Rute, sent i augusti 2014
Flera gånger under sommaren har jag satt mig ner för att skriva en rapport från min gotländska horisont.

Varje gång har jag misslyckats. Jag har nämligen skaffat en iPad och läser nyheter till frukost varje dag. Det är rätt dystert, som bekant.

Syrien – ingen lösning i sikte, dödandet bara pågår.
Gaza - upprepade bombningar mot civila. Skolor till och med. Och Hamas som numera nästan inte har stöd från något håll, var kommer deras vapen ifrån?
Ukraina – jag har varit rädd för Putin i många år. Och svenska fascister åker iväg och tänker befria Ukraina. Kul.
Irak – Har världen sett något värre än IS? Skulle vara Hitler och Pol Pot då.
Ebola – det enda goda med den här sortens död är väl att det inte är mänsklig intolerans och ondska som ligger bakom.

Nej, jag kan inte skriva om betande hästar och raukar och vidunderliga stilla sommarmorgnar när det känns som om världen står på randen till ett sammanbrott. Det enda jag vill säga är att jag håller med Rickard Schwarz när han i sin kolumn i DN skriver att Europa (särskilt Sverige) nog ska vara tacksamma för att det finns andra som ställer upp. Som bekämpar IS på allvar, till exempel. Torrmjölk är nog bra, men om inte kurderna får vapen kommer de galna ökenterroristerna att mörda varenda man, våldta varenda kvinna och hjärntvätta vartenda barn. Ska vi stå och titta på då? Som vanligt är det USA som rycker ut. Jag är inte särskilt förtjust i USA, men är det någon som ser något alternativ? Vissa europeiska länder hjälper väl till en smula, men i Sverige blir ett parti helt isolerat för att man vill ta lite ansvar. Märkligt. Men en svensk valrörelse när världen står i brand, räck upp en hand den som tycker det är spännande.

Således avbryter jag nu dessa så kallade rapporter. Några ord om två böcker till slut: dels min egen översättning av Paula Polanskis Straff – jag säger inte att jag rekommenderar den eftersom jag är part i målet, men om jag inte vore delaktig skulle jag nog hävda att det är en rätt bra historia. Den andra boken, som jag alltså rekommenderar på riktigt, är en roman som jag snubblade över på ett antikvariat härförleden: Cecilia Davidssons Sjunken hjärna. Den har nästan tio år på nacken, men slå till om ni också råkar snubbla. Vad sägs till exempel om följande mening?

Idag urartade paltbrödskön på Stortorget.

Visst är det briljant? Tänk att jag har missat en författare som kan skriva så.

Men nu är det nog för min del. Tack till er som läst under åren. Over and out.

Håkan Nesser

Straff
Cookies | Sitemap